Livet med Ca de Bou

Kommer till ängen där vi alltid brukar gå, tänkte precis släppa Safira då jag skymtade nåt brunt.

Jag stannade upp.

Ser att det är den bruna hunden som attackerade Safira för nån vecka sedan.

Jag bara står där synligt så att den andra ägaren ska se mig förhoppningsvis innan sin hund (den var lös).

Ägarn såg mig och kopplade sin hund.

Det märktes att Safira tyckte den andra hunden var lite obehaglig och sökte skydd bakom mig, men visade inga tecken på aggressivitet eller rädsla, det var bra.

Stannade och pratade med gubben (på säkert avstånd så att båda hundarna var bekväma i situationen).

Hans hund hade nyligen blivit opererad för livmodersinflammation, stackarn.

Sen diskuterade vi händelsen när Safira blev attackerad, han sa att hunden aldrig visat aggressivitet sådär förut, troligtvis var det för att jag stannade och pratade med honom och jag och Safira befann och mellan honom och hunden så hunden skulle "försvara" sin husse.

Han frågade om vi gått förbi där förut och jag sa ja. Hunden har ju alltid sett lite lömsk ut, men hållt sig på avstånd och luktat i luften. Men troligtvis var det snackat med husse som fick bägaren att rinna över.

Bestämd tik på 8år är det.

Aja har iaf slutat gå där, är inte värt det om Safira skulle bli attackerad igen, går hellre en lång omväg runt deras gård.

Aja fick iaf en fin promenad på¨över en timme.... lekte och kastade boll och sprang och fånade oss i terrängen.