Livet med Ca de Bou

Kommer till banan och börjar träna, det flyter på och Safira är jätteduktig med fint fokus och koncentration.

Anna var en mycket glad och nöjd matte!

MEN

Efter en liten stund kör det in en bil med hästtransport på planen och dom lastar ur två stora hästar.

Safira följer noggrannt med allt dom gör (vi står dock på lååångt avstånd), men så faller hon in i stress.

Börjar flåsa och stirra och går inte att få kontakt med, springer runt i kopplet och ser ut som att hon mött hulken ensam i en mörk gränd. Suck. Såhär stressad hade jag inte sett henne sen Arvid byggde ihop en skohylla i vardagsrummet hemma hos oss (samma när två hyllor skruvades ihop).

Försöker få kontakt med henne (hade tänkt belöna kontakten med att gå bort från det läskiga), men omöjligt, paniken var inte långt borta hos vovven.

Rör mig bortåt, lyckas få lite kontakt med henne i slutet av ridbanan. Körde några riktigt enkla övningar så att hon kunde få rejäla belöningar och ändra sinnesstämning, men nja... hon var helt avtrubbad. Gjorde det jag bad om men utan glädje och driv och sneglandes mot platsen där hästarna kom ur transporten..

Gick inte att belöna med dragkamp. Försökte belöna med apportering av boll men hon såg det mest som ett jobb tror jag, hämtade bollen för at jag ville det, inte för att hon tyckte det var roligt (=belöning). =(

Var knappt så hon tog godis. Gav upp träningen, ingen vits i att träna en avtrubbad hund som inte går att belöna ordentligt och som dessutom stod och vädrade i luften konstant.

Var bort till transporten flera gånger, hon visade inget intresse av att vilja undersöka den, ingen nyfikenhet, endast osäkerhet och ointresse. Jag satte mig tom ner på rampen och så fick hon göra ingenting.. jag bara kastade lite korvbitar runtomkring mig.. Safira var måttligt intresserad av korvbitarna. Satt med ryggen mot transporten och väntade på att vi skulle gå därifrån.

Är ju inte så att vi inte sett hästar innan. Vi går förbi hästhagar flera gånger i veckan, och möter ryttare och häst med vagn flera gånger i veckan på våra skogspromenader, men det var antagligen en obehaglig ny situation. Hästar på lydnadsplanen som dessutom kommer ut från en transport. Tror aldrig hon har sett hästar lastas av innan.

Har mest tränat lydnad på lydnadsplaner sista tiden, var duktigare på att byta miljöer när Safira var yngre.

Känns som att jag får börja med det igen, inte normalt att en hund reagerar SÅ starkt på en sån händelse.

Hade miljöträning häromdagen med, satt vid ett joggingspår och spanade på joggare, turmänniskor, barn, cyklar etc. OCH även hästar, hästar, hästar, hästar med vagn. Inte ens då, fast vi satt still så gick hon upp i stress av hästarna.

Aja, bättre lycka nästa gång!